07 juli 2008

Dagar av olika slag


Nog finns det olika slags dagar.
Idag är det en måndags-dag - en sådan där lite tung dag
då man jobbar men det känns lite trögt.
Vi hade sommarcafé på Bollegården med ett sångarpar från Aneby.
Härliga gamla läsarsånger framfördes av Robert och Irene Johansson.

Igår, den 6 juli, var det vår bröllopsdag. 34 år har vi varit gifta nu.
Den blev väl i stort som vanligt, jag uppvaktade maken med en liten enkel bukett nyponrosor och ett kort.
Nyponrosrona plockade jag när jag var ute med hunden.
Jag sa att "inte är jag någon nyponros, men säkert lite taggig då och då" *ler*
Precis som säkert 30 gånger innan hade maken glömt av att det var vår bröllopsdag, trots att vi faktiskt pratade om det både förra helgen och i fredags på gatufesten. Jag är som sagt van vid detta och ser nästan alltid till att ha köpt något kort och blommor. Någon av oss bör ju uppmärksamma det tycker jag. :-).

Gårdagen var även en bakdag.
Eftersom det regnade bestämde jag mig för att baka bullar.
Hade dinkelmjöl i skåpet så jag gjorde drygt 80 bullar.
Passade även på att baka brödkakor.
När jag ändå höll på gjorde jag en sats brödkakor till,
sammanlagt 18 kakor blev det.
Hittade lite mer jäst i kylen -
och fick lust att göra en omgång bullar av vanligt vetemjöl också.
Alltså innan jag stängde av ugnen hade jag fatiskt bakat 170 bullar,
18 brödkakor och en kladdkaka med hallon och mandel.
Trött i benen men nöjd satte jag mig en stund vid TV:n.

Imorgon är det tänkt att bli en städdag i prästgården.
Kyl och frys måste frostas av, skåpen torkas ur och fixas till.

Onsdagen lär bli en "hjälpa-behövande-dag".
Någon behöver ha handlat lite mat,
och eftersom pengarna tryter så ställer vi upp med en matkasse denna gång.

Undra vad torsdagen blir för en dag?

I fredags eftermiddag, innan gatufesten, hämta jag barnbarnen på dagis.
Detta eftersom deras mamma blev hämtad på jobbet för sin möhippa.
När jag kom in på dagiset tittade lilltösen på mig och kom springande
med utsträckta armar.
Sådant känns underbart!
Pojkarna sprang nästan direkt ut till bilen -
kanske för att slippa ta med sig alla sakerna som måste hem eftersom det nu är semesterstängt i 4 veckor.
Vi köpte glass för att fira att sommarlovet började på riktigt nu.
Skönt med sovmorgon varje dag ett tag framöver.

Jag hann nästan precis hem till gatufesten som blev en trevlig kväll.
Natten till lördagen blev dock en natt nästan utan sömn.
Hade missat hämta ut en sorts medicin som jag behöver och då blev det att åka till Borås igen på lördagsförmiddagen eftersom apoteket här inte är öppet några lördagar.

Sedan blev det inte mycket gjort den dagen,
men det tog jag igen på söndagen. *ler*

Jag har läst en del av bloggarna som jag följt under snart ett år,
men är tyvärr dålig på att skriva kommentarer. Ber om ursäkt för detta -
vet inte när jag kommer att bättra mig på den punkten.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tack Mamma för att du ställde upp och hämtade barna på dagis!
Fick man göra om möhippan så hade jag velat det! En helt underbar dag. Tänk vad man är rik! Inte på pengar, men på underbara och fantastiska systrar, svägerskor och vänner! Jag kunde bara sitta och titta på allihopa när vi åt och känna att allihop betyder så mycket för mig. Då är man rik!!!
Tack ännu en gång för att Du finns mamma och att Du har funnits och finns där för mig och min familj!

Elisabeth sa...

Åh, nu kommer jag in och ska lämna en liten kommentar... och då ser jag orden från din dotter... och jag känner klumpen i halsen!

Vilken underbar, underbar dotter du har... hennes ord måste värma mycket mycket i ditt hjärta!

Å jag vet ju vem den vackra dottern brås på... på dig! För du är, och kommer alltid att vara en av de godaste och vackraste människor jag mött!

Varm kram..

Ps. Bekymra dig inte för att du inte orkar kommentera hittan och dittan på andras bloggar... det gör inte jag heller alla dagar. För man orkar inte riktigt...! Men jag förutsätter att de som har omtanke om mig finns där ändå... och jag kommer alltid, min vän... att finnas där för dig!

Marskatten sa...

Jag säger som Elisabeth - tårarna stiger i ögonen när jag läser din dotterns kommentar.
Sådan värmer hjärtat.

Annars tänkte jag kommentera ditt bull- och brödbak! Jag blev lite inspirerad, det är bra väder för bakning...måste inventera skafferi först bara!

Ha det så bra och be inte om ursäkt för att du inte kommenterar! Det gör verkligen ingenting!
Kram