08 juli 2009

Var ska man börja?!!


Gör ett nytt försök nu, 19.28, att skriva lite om våra dagar med barnen A.
Jag skrev en del igår kväll men på något sätt blev över hälften raderat - då gav jag upp.

Underbara dagar är det med underbara barn.
Intensiva dagar med intensiva barn.
Sa jag något annat skulle det inte vara sant. *ler*

(Blev avbruten av maken som undrade en sak)

Söndagskvällen har jag redan skrivit något om.
Måndagen tillbringades, liksom alla andra dagar, till allra delen utomhus. Altanen är härlig att ha. Där ute äter vi frukost, middag och kvällsmat. Fikar och äter mellanmål. Lillstumpan sover sin middagsslummer där - oavsett om det regnar eller inte.
Tillbaks till måndagens sysselsättningar.
Medan jag och den lilla åkte till affären passade morfar och pojkarna på att hämta ned den gamla lådbilen från vinden. Snart var den åkbar och alla tre barnen gillar den.
Efter fikat, wienerbröd och bullar eftersom det var bröllopsdag, gick vi bort till lekplatsen. På vägen hem somnade lilltjejen i sulkyn.
Till middag blev det kycklinggryta, potatis och lite grönsaker. Till efterrätt glass med chokladsås.
Äldsta dottern dök upp och åt tillsammans med oss.
Precis när vi skulle äta kom ett blomsterbud med en vacker bukett, en liten chokladask med god choklad och ett kort. Detta var från våra döttrar med familjer. :)


Så var snart denna dag till ända.

Tisdagsmorgonen åt vi också frukost ute som vanligt.
medan morfar följde med barnen till lekplatsen åkte jag fram och köpte bullar eftersom min syster och systerdöttrar var på väg hit.
När de sedan åkt igen, till våra föräldrar, skulle jag och den minsta gå iväg för att posta brev. Regnet hindrade oss. Istället läste vi en bok och hon somnade i en av våra stolar på altanen. Där sov hon dryga timman.

Middag och därefter en tur till Sätila och bad i Lygnern.
När vi kommer dit ser vi en pojke, ca 8 månader, sitta ensam i en folkvagnsbuss. Solen låg på rutan.
Jag fick ingen ro när jag visste detta utan höll koll mot bilen även då vi gick ut på den långa bryggan.
När vi gick till vår bil för att lägga in barnens flytvästar och hämta badkläder och fikakorg kom en kvinna och tittade in i bussen. jag undrade om det möjligen var hennes barn. Jo då, det var det. Men hon skulle bara se om han sov!!! Jag sa åt henne att det var bäst att öppna dörrarna till bilen för det blev för varmt. Vet ni vad hon gjorde!?
La handen utanpå fönsterrutan och sa att den inte kändes varm!
Nåväl, hon hämtade bilnycklarna och jag kunde koppla av och bada i de höga vågorna. vattnet var varmt och skönt.
I förra veckan fick maken och en arbetskamrat slå sönder ett fönster till en bil där det satt ett barn. Kanske 1½ år gissade han på. Mamman skulle "bara" in på vårdcentralen och den lilla hade troligen fått nycklarna att leka med under tiden. (Dessa låg nämligen i baksätet jämte dottern) Den lilla hade tryckt på knappen och låst bilen. Farligt, farligt att låta barnen ha bilnycklarna!
Det blev att ta till en slägga för att få sönder fönstret. Millioner glasbitar blev resultatet, men den lilla kom ut från bilen med svettdroppar över hela ansiktet.
Detta apropå varma bilar.

Idag har vi varit uppe i skogen där det finns ett vindskydd för friluftsdagiset. När våra barn var små, och när jag hade dagbarn, var vi ofta där uppe. Då fanns inget vindskydd men stora stenar som är roliga att klättra på. Vi plockade blåbär och morfar fick gå hem och fixa fika som vi intog vid vindskyddet. Det blev regnskydd för oss eftersom det kom en skur medan vi var där.
För övrigt har barnen cyklat och lekt här hemma.

Vi har roliga dagar må ni tro.
Många leenden och goda skratt blir det.
Jag sa idag till yngste pojken att det "tråkiga" med att ha dem här så många dagar är att man kommer att sakna dem mycket mer när vi inte träffas så mycket.

Klockan har hunnit bli 20.05 innan detta blev klart. Alltså en del avbrott under tiden. :)


21.10 Uppdatering: Nu har vi ätit kvällsmat och barnen har duschat.
Allt klart för att sova. :)

6 kommentarer:

Bloggblad sa...

Ojoj, maken och jag blev rätt slut med bara ett barnbarn förra veckan... tre låter trippelslut...

Ruskigt det där med barn i bilen - förstår inte folk varningar?

Fast... har du inte också sett att de i alla byggprogram ställer ljus precis var som helst - bland kuddar och gardiner och under hyllplan som måste bli rejält svedda... I kväll stod ett ljus på golvet bredvid sittkuddar... jag blir alldeles nervös - i programmen finns det väl folk som kollar, men om alla vill göra likadant hemma?

femfemman sa...

Låter som ni har det jättehärligt och fullt av liv. Blir mörkrädd när du berättar om bil-barnen. Man tror ju att människor som gör på det sättet har någon form av förståndshandikapp... men det kanske inte finns en så enkel förklaring. Ha det så bra med alla era barn-barn! Anna-Lena

Annika sa...

Jag är så tacksam för all den tid och energi som mina barn får av er. Det kommer att bli en sommarlovsvecka att minnas. Men nu längtar jag efter dem och det är tomt hemma- så jag jobbar den mesta tiden. Men imorgon så får ni lugn och ro igen- då kommer jag och hämtar hem mina buspojkar och trollungen.
Hälsa dem att jag längtar och att jag älskar dem!
Tack för att ni finns!!!
Vi är lyckligt lottade som har så bra föräldrar, mormor & morfar och svärföräldrar!!!
Kram till er alla!

Elisabeth sa...

Att bli omhuldad av en mormor och morfar (eller farmor och farfar) när man är barn, är något man sedan bär med sig hela livet!
De ingår i den där trygghetskakan som man sedan kan knapra av när det kommer tuffare tider i ens vuxna liv... så tror jag.

Varm kram... och nog vet du att jag mer än gärna skulle ha velat sitta där med dig, på din altan, och surrat bort en stund. En dag... då ska vi göra det!!

imagineit sa...

Ser att du har det bra och är glad, ja tänk om jag kunde få en fikastund hos dej! Det är många som jag skulle vilja träffa här från bloggvärlden o däribland du!
Tycker att jag känner dej så väl och ibland tror jag att du vet så väldigt mycket om mej, saker som jag inte ens ser själv, lite som en storasyster. Ja så märkligt det blir med kontakter.

Jag reagerar också stark - som i andra kommentarer- på barnet i bilen. Usch så fruktansvärt.
Sonen o jag var på Ikea en dag då det var så varmt... och i högtalaren varnade någon för värmen och uppmanade folk att gå ut och se till sina djur i bilarna. Min första tanke var att; är det verkligen nödvändigt med en röst från ovan som talar om att det är livsfarligt i värmen att vara instängd i en bil!?? Kan inte folk tänka själva??

Men tydligen så är det vanligt att vara så "väluppfostrad" så man gör bara det som man blir tillsagd. Och människor är i mycket så överbeskyddade och tror att en livförsäkring ger evigt liv. Skrämmande. Men tur att det finns såna som du o din man och andra ansvarsfulla människor med kurage!!

Måste också berätta angående Bloggblads kommentar att det var precis min tanke en kväll när jag såg hur de i ett fixa-själv-program, höll på att fixa en rejäl eldsvåda! Vid en bullhög av kuddar stod de här förbaskade små glasen med ljus i och brann, som alltid ska duttas in i slutsnärten.

Vaknade med ett konstigt pipande en morgon och upptäckte att det mina brandvarnare... jodå jag har flera... bland annat i hallen och utanför dörren i trapphuset för jag bor i vindsvåningen i ett gammalt trähus och min mardröm är att min ungdomsgrannar ska göra som inredarna på teve. Men nu är batterierna bytt, varnarna funkar och jag kan fly ut genom takfönstret och åla mej några meter bort mot stegen... i nödfall.

Ha det så gott!

bollebygdsbo sa...

Tack för alla kommentarer!
Det är trevligt att få lite respons då och då pet man det man skriver.
Just barn och djur i varma bilar är något som de allra flesta reagerar på. Som tur är.
Nu ska jag snart försöka sammanfatta veckan med brnbarnen -det blir inte lätt. :)