19 augusti 2007

Söndagskvälls- tankar

Kan berätta för er att lördagskvällen blev bra, vädrets makter var på vår sida. Vi satte upp det stora partytältet och precis när taket kommit på kom det en rejäl skur. men sedan dess har det inte regnat alls.
Lite kyligt blev det allt fram mot midnatt, men då var det dags att gå in och sova.

Konstigt att man inte orkar med som förr.
Tröttheten känns verkligen efter en sen kväll.

Idag har jag tagit det lugnt.
Var ute med hunden på morgonen, åt frukost och har sedan läst en av Turstens böcker. Jag hade läst alla utom "Glasdjävulen", den läste jag idag.

Imorgon är en stor dag för Albin, äldsta barnbarnet.
Han börjar i förskoleklass.
Hans ryggsäck är packad med regnkläder och frukt. Redan klockan 7.10 går bussen till skolan imorgon. Hans mamma kände lite vemod över att hans småbarnsår redan är över.
Jag brukar säga att det är viktigt att tänka på att liver är NU. Det pågår hela tiden. Inte sedan, "är den dagen kommer" eller när barnen blivit sörre, när blöjtiden är över osv osv.
Helt plötsligt har tiden gått och man undrar vart alla åren tog vägen.
A-familjen är bra på att ta vara på alla stunder som livet ger oss. Det är jag glad över.
Jag hoppas och tror att även de andra döttrarna kan detta lika bra.
Apropå döttrarna så kom jag på att jag nog inte berättat vad K fick i present av oss.
En årsprenumeration på "Allt om Handarbete".
Det blev hon glad för.



Nu har jag tittat in på några bloggar, men har inte skrivit - hittade inte de rätta orden för att kommentera bloggarna.

Jag har återigen börjat fundera över varför jag egentligen har en blogg.
Skriver jag personliga saker undrar jag om detta egentligen intreserar någon enda.
Eller så tänker jag på vad många skriver om att det finns många som kan använda det på fel sätt.
Uttrycker jag mina åsikter och andra tycker annorlunda blir jag tveksam till om jag får/kan tycka som jag gör.
Har svårt att försvara mina inlägg eftersom andra använder sig av ett mycket bättre akademiskt språk. Jag känner mig liksom tafatt och i underläge gentemot alla som har klara och välformulerade åsikter om saker och ting.
Ofta har jag känt som om synpunkterna kan vara lite hånfulla eller nedlåtande. Det beror väl på att min självkänsla fått sig flera stötar. Jo, jag skrev rätt, menar självkänsla och inte självförtroende. Detta är olika saker.

Efter att jag hamnde i utmattningsdepressionen har jag fått svårt att hitta ord. Även om de finns någonstans i huvudet har jag svårt att fånga dem. De glider undan, gömmer sig. Jobbigt är det, och huvudvärk får man.

10 kommentarer:

Majsan sa...

Kul att er gatufestkväll blev lyckad!
Jag tycker du skriver jättebra!! Det behöver inte alltid vara bäst när det är välformulerat och akademiskt. Jag gillar verkligen att läsa om vardagliga ting.... och det tycker jag att du lyckas kanonbra med!
Bloggen är din. Du bestämmer vad du vill skriva om.... är det sen så att någon inte gillar det...ja, då är det deras val om de vill fortsätta att läsa eller vandra vidare till nån annan sida.
Jag har också tänkt i dina banor massor av gånger.... men nu har jag bestämt mig för att min sida är min och jag skriver och lägger ut det jag känner för.
Jag har också jättesvårt att hitta orden ibland. Och ja, det är verkligen jättejobbigt!
Hoppas du väljer att fortsätta att skriva. Mig slipper du inte =)))
Kramar

bollebygdsbo sa...

Tack Majsan. :-)
Antagligen har väl jag också bestämt mig för samma sak.
Jag skriver som jag vill skriva, eller försöker skriva så som jag vill.

Elisabeth sa...

Min vän... vet du vad som gör att jag fastar för en blogg? Jo, för mig är det två saker: Att jag kan känna att den som skriver kan förmedlar en känsla, och att personen har ett gott hjärta.... och du förmedlar verkligen det du skriver, så att jag kan känna det, så att det inte bara blir rader med tomma ord! Sen att du har ett gott hjärta - ja, det vet jag ju!!

Sen att det alltid finns de som skriver mer vältaligt och "akademiskt", det struntar jag då fullständigt i! Jag lyssnar hellre på VAD som sägs - än HUR det sägs...!

En känsla kan aldrig bli fel.. det DU känner och upplever, det är ju dina känslor och dina upplevelser av saker och ting..! Vad som är viktigt för dig.. ska vara viktigt för dig!

När du lämnar kommentarer hos mig.. vet du, jag blir alltid lika rörd och glad - för du förmedlar din omtanke och känsla med varje ord! Det är det som är det viktiga..! Jag är så glad att du finns, att du bloggar och att jag får följa med på DIN resa, och i DITT liv...!

Ha det gott..min vän

Många många kramar...


Ps. Ska fixa mailen..det har bara varit lite "off"nu... Kram igen..

bollebygdsbo sa...

Det där med att man gärna läser vissa bloggar tänker jag på ibland.
Jag hamnar liksom bara på en blogg och känner nästan direkt om det är någon som jag tänker återkomma till.

Nu har jag hittat flera stycken, som ni säkert märker, dit jag gärna återkommer. När känslan i bloggen stämmer med det jag känner - då återkommer jag så ofta jag kan.

Tack Elisabeth.

Dubbelörnen sa...

Elisabeth skriver precis det jag känner. Orden är nog inte heler det jag fastnar för utan det är känslan de förmedlar, ibland djupt, smärtsamt, ibland lättsamt vardagligt... men känslan finns där.

Din blogg ger mig precis den där go'a känslan...
Känner också igen detta med att famla efter ord, känner att jag eg vill så mycket men jag förmår inte längre. Behöver ro o vila, lättare nu när vi bosatt oss här mitt i naturen...

Varma kramar

Pialotta sa...

Nämen, nämen jag tycker du skriver och formulerar dig så bra.. rakt helt enkelt.. vi bloggare kan inte gilla allt vi läser och har kanske inget intresse av vad skrivbenten bloggat för dagen.. nästa dag kan det vara ett ämne som berör eller så kan man skratta gått.. alla bloggar och skriver vi så olika.. det är det som kallas blogging och som är så underbart.. skriva av sina tankar vad det nu är.. är så bra för lilla hjärnkontoret och absolut ska du orda som d känner..
Ha de gott med barn och barnbarn.. visst ska vi leva för den dag vi har just nu.. så tänker jag alltid:-) Morgondagen vet vi så lite om.
Kram på dej o ha de gott..

bollebygdsbo sa...

Tack alla för era ord.

Jag menade inte alls att "gå med håven". :-)
Sate bara ord på mina tankar liksom.

Dubbelörnen sa...

Men det var väl inte så jag ens kände när jag läste dina rader!!!

du skriver ju bara vad jag o säkert många fler känner...

Kramar

Inga M sa...

Håller med de föregående. Det är inte vilka ord som används eller att de är speciellt vackra eller akademiska som gör att jag vill läsa en blogg. Det handlar istället om att bloggen ska kännas äkta. Att orden som finns där berättar om något som berör mig. Det är väl därför jag inte läser nischade bloggar med bara typ "seriöst" innehåll. Roligast är när det är blandat och innehåller både vardag och tankar.

Ella sa...

JAg kan bara instämma med de andra.
En blogg har du för din egen skull, för att du ska må bra inte för att jämföra dig själv med andra.

För egen del läser jag helst bloggar som skrivs av en människa. Inte en som nödvändigtvis skriver akademiskt perfekt svenska eller ens avslöjar sitt djupaste inre, utan en som helt enkelt skriver om det som ligger henne närmast, sedan om det är smärta, glädje, vardagstankar eller annat, det spelar ingen roll.

DU skriver alldeles perfekt. Bättre än så här behöver det inte bli!