Evighet sedan sist.

Så dåligt alltså - inget inlägg här på hela våren och sommaren.
Sommaren är ju inte slut, men så mycket annat är slut.
Min semester är slut, mammas liv är slut, min oro för mamma är också slut.
Trots allt detta tycker jag att det varit en god vår och sommar.

Våren passerade ju med ömsom lite värme och ömsom kyla och regn.
Blomningstiden blev lång, vilket kan anses positivt.
När sedan värmen kom så var det väldigt skönt.
Juni var väl sisådär, men juli kan väl ingen klaga på.
Kvällar och nätter har det dock varit ganska kyligt, men desto varmare på dagarna.

Min semester började redan veckan före midsommar. Jag tog semester såpass tidigt eftersom jag var väldigt trött. Det hade varit en tid under våren då mamma mådde väldigt psykiskt dåligt och det påverkade oss alla. När hon sedan fick en bra medicin så blev allt mycket bättre för henne och då även för oss barn.

 Midsommaren kom och vi var i Bohuslän, vilket vi vanligtvis är under den helgen.
Jag var onormalt trött. När vi kommit hem kände jag mig dålig men eftersom vi skulle få rå om våra tre äldsta barnbarn under några dagar så ville jag ju inte vara sjuk, därför ignorerade jag det jag kände.
Barnen kom hit trots att jag hade värk i hela vänstra sidan av käken.
Dagen därefter fick jag en tid hos jourtandläkare, min egen hade semester. Enda tandläkaren kunde göra var att ge mig antibiotika eftersom det var en stor varhärd i käkbenet. Alltså måste den hävas innen det gick att göra något alls. Värken blev värre och värre. Därför åkte barnen istället till sina yngre kusiner och var där några dagar, till stor glädje för samtliga. :)
Efter drygt en vecka med antibiotika, och många värktabletter, var jag hos min egen tandläkare och då drog hon ut tanden för att kunna ta bort varhärden, som nu minskat ner. Det gick inte att få bort det på annat sätt. Tanden var dock inte angripen men detta var ju enda alternativet, eller rättare sagt - det fanns inget alternativ.
Nu blev jag av med värken. Skönt.

Vi hade kommit in i juli månad - torsdag den 4:e, sista veckan i juni sov jag nästan bort för att slippa värken.
Fredagen den 5 gick jag upp till mamma, hade inte orkat med under tiden jag haft så ont. När jag kommer dit ligger hon i sängen och sover djupt. Inte normalt för henne. Jag pratade med personalen och fick veta att hon haft problem med magen, men jag såg att det var mer än så. Jag sa åt henne att jag skulle komma tillbaks på söndagen. Då nickade hon och tackade för besöket. ;)

Lördagen den 6 firade vi 39-åriga bröllopsdagen med ett loppisbesök där jag gjorde några fynd. ;)
Sedan fikade vi hos dotter med familj och pratade om vår campingvecka som skulle inledas på måndagen.

Söndagen packades husvagnen och sedan gick jag till mamma. Hon var vaken och pratade med mig, men var lika trött och låg i sin säng. Jag fixade en del i lägenheten och talade om att vi skulle iväg på semester till Blekinge några dagar. Sa att jag skulle komma upp till henne när vi kommit hem igen.

Vi åkte iväg på måndagsmorgonen och jag ringde syskonen och bad att de skulle besöka mamma några gånger under veckan.
redan när vi kört drygt en timma ringde en sköterska från Bollegården. Hon sa direkt att det inte var något allvarligt, men ville tala om för mig att mamma verkade så rofylld och fridfull på något sätt, så tillfreds med allt - inklusive sig själv. Det kändes så gott att höra eftersom mamma levt sitt liv med oro och ångest till stor del.
Syskonen besökte mamma och jag kände mig trygg med detta. Lite ombytta roller liksom. Annars har det varit jag som på något sätt varit "spindeln i nätet" och hållit dem underrättade om mamma. Nu blev det de som ringde eller messade mig om läget.
På onsdagen blev det såpass kritiskt att de ringde efter dem. Natten mellan onsdag-torsdag och torsdag-fredag vakade de. På fredag morgon fick jag SMS där min bror skrev att han inte fattade hur det gått till men att mamma var bättre, även om hon inte kunde tala riktigt. Hon fick i sig lite näringstillskott och andades lugnt. Den natten var det inget vak.
Vi, maken och jag, skulle åka hemåt på måndag eller tisdag hade vi tänkt. Men jag ville åka hem på lördag eftermiddag/kväll.
 När vi var hemma, mellan tio och halv elva på kvällen, åkte jag direkt fram till mamma eftersom de andra inte hade tillfälle att vara där under lördagen. Hon var dålig, mycket dålig. Jag sa att nu var jag hemma igen och hon tittade upp och försökte säga något.Jag berättade om våra dagar i Blekinge och jag tror att hon lyssnade
Jag satt vid sängen och pratade om lite av varje och sa att hon borde sova nu för jag var ju hemma och skulle ta hand om allt. Hon suckade lite belåtet på något vis.
När klockan var strax efter ett stängde jag av radion, som hon alltid ville ha på, och tog fram datorn som jag tagit med. Med hjälp av Spotify spelade jag hennes favoritpsalmer, i alla fall de som hon själv spelat på pianot och sjungit. Sedan stängde jag av allt ljud och lät bara en liten lampa lysa.
Själv satte jag mig i fåtöljen framför den öppna balkongdörren och njöt av den ljumma sommarnatten.
Vid tvåtiden öppnas dörren och nattpersonalen kommer in för att tvätta och byta.
Sköterskan frågar mig om det är någon mer som mamma väntar ska komma - eftersom hon inte släpper taget om livet.Jjag svarar att det säkerligen var mig hon väntade på.
När de gått ut igen, efter ca en kvart, sätter jag mig i fåtöljen igen. Då hör jag mamma harkla sig, högt och tydligt med sin egen röst. Så där som man kan känna igen någon i ett rum på deras harkling eller hostning.
Jag tror att jag säger högt: "oj, det var ju mamma". Tittar på henne och ser att det var hennes sista andetag.
Hon hade alldeles säkert väntat på mig, tur att jag åkte hem så att hon slapp vänta längre.
Det kändes så gott att hon fått somna in i lugn och ro, och att hon haft en fridfull sista vecka. Det är vi alla så tacksamma för.

Igår, den 30 juli, var begravningen. Det var bara närmaste familjen, däri ingår också en faster till oss.
Vi anlitade ingen begravningsbyrå för detta. Endast för kistan och bisättningen.
Kistdekorationen, programblad mm ordnade vi själva. Precis som vid pappas jordfästning var det vi fyra barn samt deras mågar som bar kistan ut till graven och sedan sänkte den.
Känslan av att de två nu är på samma ställe igen är så skön.
Efter begravningsgudstjänsten träffades vi alla trettio hemma hos oss och åt lite, tittade på gamla foton och hade det fint tillsammans.

Det fungerade så bra även utan begravningsentreprenör, mycket tack vare att präst, vaktmästare och organist ställer upp med sitt kunnande också. Tack Urban, Eva och Torbjörn!

Mellan dödsdagen och begravningsdagen hände också saker. Livet går ju alltid vidare.
Vi hjälptes alla åt med att röja lägenheten på Bollegården, jag städade och ordnade lite annat.
Sedan tog vi, maken och jag, husvagnen och åkte till en camping i Uddevalla.
Därifrån blev det en  dagstur till Lahälla och barnbarnen som var samlade där. :)
Vi hade några sköna och lata dagar vid havet innan jag ville vara hemma och fixa inför begravningen.

Imorgon, 1 augusti, ska jag börja jobba igen. Senaste tre dagarna har jag haft ledigt med lön p.g.a anhörigs död.
Nu börjar höstterminen och jag hoppas på ett bra och friskt halvår.

Regnsommar - eller?

Regn tycker jag, och säkert flera med mig, att vi fått nog av nu.
Den som följt mig på facebook har sett att det har varit mycket vatten. ;)
Nu är vi hemma igen och jag lyckades överta förkylning från dotter med familj.
Måndagen var en sängliggardag men idag är det lite bättre.

Här hemma finns en hel del att ta tag i om bara ork, lust och tid finns. Just nu stämmer inte dessa tre överens för mig. Men . . . . snart kanske.
Nu har jag drygt en vecka kvar av min semester, sedan blir det jobb igen på Vägkorset. ;)
Hoppas att få träffa många av er och många andra trevliga gäster där igen.

Semestertider

Detta är min andra semestervecka. ;-) Förra veckan var barnbarnens vecka. ;-) Först,de tre äldsta, sedan i helgen de två yngsta. Härliga dagar!
 Idag har jag varit i Alingsås och strosat runt.
Handlat lite grand, men mest njutit av de fina små bakgårdarna som finns bevarade där.
Här kommer några foton från idag.

Här inne finns Hemligheter och lite annat.

Gården vid det fantastiska konsthantverkskollektivet (glömt namnet)

En bild till från det hantverkskollektivet.

Dagar att minnas.

Vi kommer att minnas dessa dagar som vi just nu har bakom oss och framför oss.
Tyvärr etsar sig det onda som hänt fast i tankarna, och vi ska minnas och tänka på det - men inte alltid.  I dessa dagar tror jag att vanliga vardagar är viktiga för oss. Att kunna se det goda och fina i helt vanliga dagar. De små lyckostunderna som finns men som ibland kan vara svåra att minnas. Allt det onda får inte ta över livet! Därför vill jag nu plocka fram glädjen och tacksamheten som varit delar av vår semester.

Bohuslän har jag redan berättat om.
Härliga dagar även om jag blev trött och behövde några dagar för "återhämtning".  Märker att sjukdomsperioder och ålder tar ut sin rätt.  ;D
I tisdags fick jag gjutit rabarberblad, och en del annat, i betong. Bladet ska en av döttrarna ha. Hoppas att det håller lika bra som mitt eget, det jag gjorde förra året.
I onsdags morse åkte vi till Varberg och hade några fina dagar med sol, bad och god mat. VI fick låna lägenheten av dotter och måg medan de tillbringat en vecka på Korsveiläger i Norge.
När vi var där passade vi på att köpa en "varbergscykel" - en vanlig hederlig gammaldags damcykel. ;)   Vi kallar den "varbergscykel" eftersom det verkar vara den vanligaste cykeln i den staden. Denna som jag nu har är en 7-växlad svart cykel med högt styre. De senaste 17 åren har jag haft en 21-växlad med lågt styre. Efter att provat dotterns cykel för någon månad sedan kände jag att ett högre styre skulle vara bättre för min rygg och mina axlar. Nu står den svartblänkande och fin utanför dörren.  ;D

Snart börjar sista semesterveckan och även den ska vi ta vara på och göra något bra av.
Vad gör det att regnet stundtals öser ned när det dessemellan är klarblå himmel och strålande sol. Allt behövs för att vi ska uppskatta även de små sakerna.

Igår kväll tog vi en skogspromenad med hunden.
Strax innan hade regnet vräkt ned, men sedan var det klarblå himmel med sol.  ;)


Nog är det härligt med den mjuka gröna mossan som ligger över hårda stenar. Det mjuka kan alltså lägga sig över det hårda.
Liksom hårda kantiga stenar kan slipas av mjukt vatten till lena härliga stenar som är sköna att greppa om.

Kanske läge för lite sammanfattning

Nu är årets sommarsemester över.
Jag började jobba redan i torsdags.

Hur har då semestern varit?
Kan egentligen sammanfattas med ett enda ord - BRA.
Men med endast detta enda ord kanske jag inte minns allt som varit BRA.

Jag började min semester en vecka före maken.
Då försökte jag få fixat en del saker som ju "bara ska fixas".

Fredagen den 9 juli åkte vi iväg till Gryts skärgård med husvagnen.
Då var redan Fred med föräldrar där och väntade på oss.
Något som inte kan beskrivas är känslan av att få ha barnbarn så nära att han bara kunde välja fritt var han ville äta sin frukost. Ibland åt han i vårt förtält och ibland i deras eget förtält.
Tänk att vakna och hör ett "hej mommo" direkt när man kom ut på morgonen!  ;)
Det är jag inte van vid.
En dröm som jag har är att ha ett litet hus med lite större tomt någonstans och kunna ha barnen med familjer boende i en friggebod, eller liknande, på tomten. Inte hela tiden kanske, men några dagar var under sommaren.  ;)

Tillbaks till Gryt och vad vi hittade på i värmen - för varmt var det.
Vi var i Söderköping och åt glass, handlade lite tyg också.
Badade och naturligtvis "kasta sten"- vilket är Freds favoritsysselsättning.;)
Vi sparkade boll också, och Fred gjorde en massa "mlåååååål"!
Sista kvällen sparkade han boll och ropade just "mlåååål" när han tittade upp mot himlen och utbrast med förvåning: "moln". Tänk att det kan vara samma sak tyckte han.

På söndagskvällen kom yngsta dottern med make också upp till oss.
Efter en hel del möda med bensinstopp några hundra meter från campingen och lite annat - som man nu har som roliga minnen - kom de på plats med sin duett. De sov i bilen och hade ett partytält bakom så de hade tak över sig när de kom ut ur bilen.

På onsdagen drog vi hemåt igen.
Torsdagen var nämligen Freds 2-årsdag och då måste ju födelsedagsbarnet vara hemma.
Nu var alla barnbarnen samlade och jag trivdes så bra.
Inte minst när vi åkte till Härsjön och badade.
Tänk att där badade jag och min mormor ofta när jag var liten.

För övrigt har sommaren runnit iväg och vi har varit i Småland tillsammans med makens systrar. En av systrarna bor där nämligen.
Vi har haft trevliga stunder tillsammans med grannarna på gatan.
En lördag hade vi dessutom en riktig heldag med hela familjen.
Den dagen gömmer jag också inombords. ;)
Alla fyra döttrarna och alla fyra barnbarnen, samt mågar -det är något att vara tacksam över.
Vi åt pizza, badade och lekte, fikade, grillade och lekte ännu mer.
En fantastisk dag i Varberg!

Under sista veckan har vi varit uppe i Bohuslän och fiskat krabbor med de största barnbarnen.
De är helt otroliga på att fånga krabborna och med en sådan iver som de gör det blir man alldeles varm i mormors-hjärtat!
Att de dessutom älskar att gå på loppmarknad är ju inte helt fel det heller.  ;)
Som sagt, jag har en fin sommar att se tillbaks på, och många minnen att bära med mig.

 
Dagen i djurparken har jag ju redan skrivit om i inlägget före detta.
Oj, glömde ju nästan att vi varit i Falkenberg också hos syster och svåger i deras "sommarbostad". Fredagen vräkte regnet ned, men vi satt varmt och skönt i deras uterum.

På lördagen var det soligt och skönt, men blåsigt.
Trevligt hade vi i alla fall.
På vägen hem var vi i Ullared och fick handlat lite grand.
Inte mycket folk då inte.

Nu går vi in i höstens arbete och det blir också spännande.
Jag får ny arbetskamrat eftersom församlingen anställt en ny diakon på 100%.
Detta ser jag fram emot och hoppas att känslan av att det blir riktigt bra stämmer.

En dag i djurparken

Måndagen tillbringades i Borås djurpark 

tillsammans med barnbarnen och deras mammor.

Tack för en härlig dag, säger mormor och morfar.

Tillbaks hemma igen

Vi har tillbringat nästan en vecka vid Gryts skärgård.
Verkligen fina dagar på alla sätt.
Att få umgås så nära med barnbarn är härligt.
Jag har njutit varje sekund, det kan jag försäkra.  ;)
Vi har badat, sparkat boll och gjort en massa "mlååååål", kastat sten i vattnet, promenerat på berghällar, spelat minigolf och mycket mera.
Att vakna och se att en liten parvel blir så glad när han får se mig - det är lycka det.  :D

Om några veckor är det de lite större barnbarnen som vi får ha hos oss.  ;)
Imorgon, den 15 juli, träffar jag alla fyra eftersom Ired fyller 2 år och det är kalas då.

Glämde nästan att tala om att på fotot är Fred och hans mamma ute och paddlar kajak.

Tisdag i Borås

Idag har jag varit i Borås.
Hade en tid för klipp & sling nämligen.
Jag tog en liten omväg dit, vägen om Fristad.
I fredags ringde nämligen mamma och sa att hon ville ha en tidning och en påse smågodis.
Då var det såååå nära att jag satt mig i bilen och kört dit - men jag besinnade mig och lät bli.
Idag körde jag dit med dessa saker.
När jag sedan hade parkerat för att gå till frisören tyckte jag mig se äldsta dotterns bil.
Jo då, mycket riktigt var även hon hos frisören i samma ärende.  ;)

Efter denna behandling gick jag en sväng på stan. Alltid är det ju något som man tänkt köpa.
Dessutom hade jag stämt träff med en kvinna som jag skrivit om för några dagar sedan.
Jag bjöd henne på thai-lunch, vilket blev uppskattat.
Tänkte att detta kunde jag i alla fall göra, men något mer blir det inte.
Så ni som undrar och tänker nu kan vara helt säkra - jag ställer inte upp mera. Det som jag gjort får räcka.

På vägen hem inhandlade jag två säckar betong. Kanske hinner jag med att göra ett "rabarberbladsfat" imorgon.

Maken är iväg för att tvätta och fixa lite med husvagnen som vi ska ha.
Fotot är från 2008 i Åhus.
Ett fint ställe tycker vi.

När han kommer hem kanske det blir en liten räksmörgås för att fira att vi just idag varit gifta i 36 år.  Vart tar alla åren vägen?!

Nu bör jag ta tag i lite annat här hemma som ska fixas till.

Getingbo på fel ställe - liksom

Nu i eftermiddag, innan middagen, upptäckte B att det fanns ett getingbo under bordet på altanen.

Mellan extraskivan och själva bordet fanns ett stort getingbo.
Vi började direkt med "operation utrotning" med hjälp av radar, flugsmäck och dammsugare.
Egentligen ganska konstigt att vi inte fått något stick när vi suttit vid bordet och getingarna flugit fram och tillbaks.
Nu är i alla fall getingbot borta och getingarna flyger förvirrat runt och letar efter sitt bo.
När vi tog bort det fanns där massor av larver, eller vad det heter, som kravlade runt på altangolvet. Nu är även dessa borta och vi hoppas slippa fler getingbon.

För övrigt har vi haft en riktig "slappardag" med korsordslösande, virkning,grillning och bara haft det skönt utomhus.
Imorgon börjar min första hela semestervecka.
På torsdag ska jag dock till Fristad och hjälpa till lite med gudstjänsten där.
Kan ju kanske vara farligt att ta för mycket ledigt på en gång.;)

Semestern är här.

Nu har min semester börjat.  ;)
Solen skiner och jag har det så bra.








Anledningen till att jag skriver och tänker så är att det finns några som har det väldigt tufft med både ekonomi och annat i livet. Det känns så jobbigt att inte kunna hjälpa. Ibland mår jag helt enkelt dåligt av att inte jag kan göra något för dessa.
Det är ingen nära släkting eller så utan någon/några som ber om hjälp.
Jag vet inte vad jag ska göra men måste säga att jag inte har någon mer möjlighet att hjälpa till nu. Har stöttat med mat och annat men det skulle kunna fortsätta i evighet tror jag.
Hade familjen bott i vår församling hade jag kanske kunnat göra något men nu kan jag inte.
Fick SMS idag om hur svårt det är och då blev det tungt igen även för mig.
Måste i alla fall höra av mig och försöka få henne att vända sig till församlingen och kommunen igen. Nog om detta.

Snart ska jag klippa gräset så vi kan få en ledig fredagskväll med gott grillat och lite vin.  ;)
Lördagen ska ju bjuda på sol och värme. Kanske en tur till sjön då.  ;)



Tillägg: Jag ringde och pratade med kvinnan efter att jag skrivit detta inlägg. Tror/hoppas  att hon förstod att jag inget mer kan göra just nu.

Som vanligt igen

Semestern är över.
Idag är det lördagskväll och jag har jobbat några dagar i veckan som gått. Det känns bra att få vardagsrutinerna igen, mår faktiskt bättre när jag jobbar några timmar varje dag. Tycker ju om det jobb jag har, vilket naturligtvis spelar in.

Jag undrar bara vart alla dessa semesterveckor tagit vägen!!!?
Sommaren har gått så fort - otroligt fort tycker jag.

Lite vemodigt, eller vad det nu är, känns det allt när man inser att barnen har större utbyte och glädje av varandra än av oss "gamla föräldrar". ;)
Nog får man väl känna saknad över alla de år då vi, hela stora familjen, var ute på semester tillsammans.
Nu får man glädjas åt att syskonen trivs ihop, och att de små kusinerna har skoj tillsammans.
Fast..... jag tycker allt att det vore trevligt om man kunde samlas någon gång under sommaren och njuta av att ha en underbar familj. Lite lek och stoj i vår trädgård, kanske något gott att äta på vår altan där det nu finns plats för många fler än bara vi två. *ler*

Igår träffades stora delar av vår familj hos en dotter som fyllde 28 år. Alla utom yngsta dotter med fästman var där. God mat fick vi och några timmar med barnbarnen.
Idag har jag städat av lite lätt här hemma, torkat golven och så där.
Borde gjort mer .... men ..men...

Imorgon ska maken till skogen och jag tänker mig till kyrkan.
För övrigt är det inte något särskilt planerat.

Så blev det återigen ett blogginlägg om mitt helt vanliga enkla liv.
Allt oftare funderar jag över varför jag egentligen bloggar - finns ju inget som är intressant, bara snustorrt svammel.
Nej, jag går inte med håven! Är bara sakligt realistisk.
Vet i alla fall att det kan vara bra med bloggandet om man undrar vad man gjort en viss vecka - månad eller år. :)
Jag fortsätter väl på mitt eget sätt med min blogg. *ler*

Höll på att glömma dagens väderrapport.
Förmiddagen uppehåll med grått, sedan kom regnet som hållit i sig hela eftermiddagen och kvällen.

Inlägg 401 ;))

Med tanke på rubriken var förra inlägget alltså nummer 400.
Tänk så många det hade varit om jag skrivit varje dag! *ler*

Nog är det väl så vi tänker då och då - "tänk om...."

Idag är det soligt och skönt.
Jag har några semesterdagar kvar, sitter på altanen och njuter av sista kaffeslurken.
Skugga är skönt tycker jag.
Förr trivdes jag i solen, men efter mina behandlingar mår jag bättre i skugga.

Det är ju bra nu med tanke på det besked jag fick av läkaren igår.
Den hudförändring som jag sett och känt på ovansidan av höger bröst visade sig vara en lindrig form av hudcancer. Basalcellscancer sa han att det är.
Nu blev det remiss till hud i Borås för att ta bort den.
Solen bör jag undvika när den är som starkast, vilket jag som sagt inte tycker är så jobbigt. ;)

De senaste dagarna har jag stickat av mina restgarner. Hittade en kul grej på Boråstorpet förra lördagen, där Knalleslöjdarna har hantverksförsäljning.
En stickad "sjalettmössa" som även kan användas som fuskpolo.
Enkel och kul att sticka i olika storlekar.
Har stickat till Alma och några i vuxenstorlek också. Detta kommer nog att bli en huvudbonad som jag använder under kyliga dagar. Annars gillar jag inte mössor.

Hade tänkt få med föräldrarna till fotografen idag, men de ville vänta till imorgon.
Dagen ska ägnas åt lite trädgårdsarbete - där skuggan finns. ;)
Något, eller några, kort vill jag få till också.

Allra först tänker jag cykla fram och handla.
Mjölken är slut.
Filen är slut.
Smöret är slut.
Pålägget är - nästan - slut.
Frukten börjar ta slut, liksom grönsakerna.
Kort sagt det är ganska tomt i kylen!

Allra, allra först ska tvättmaskinen laddas.
Det ska ske nu!

Ta vara på den dag du fått!
Finns bara en enda 6 augusti 2009 -
men imorgon kommer en ny blank dag med nya möjligheter.

Vad ska man skriva...?

Duggregnar, mulet med ganska behaglig temperatur.
Luftfuktigheten är ganska hög, 72%.
Det är alltså lite klibbigt tycker jag.

Känner mig nöjd just nu efter att fått fixat några saker som liksom "hängt" över mig. Egentligen bara några "måsten" och inget annat. Varför kan vissa saker liksom bara bli som ett ok över axlarna när man ju vet att det kanske bara är att lyfta luren eller logga in på datorn.

Sitter nu och funderar lite över vad jag ska göra idag.
Inte så att det fattas sysslor för mig - nej då. ;)
Men i vilken ordning ska jag göra dem.
Roligaste först eller det som bara ska göras dagligen?

Borde nog ta en promenad nu medan regnet verkar hålla sig undan.
Sedan börjar jag nog på ett nytt litet stickprojekt. ;)

Skulle egentligen varit med föräldrarna och tagit foto för deras ID-kort. Men vädret är ju lite si och så att vi väntar tills imorgon.

Igår jobbade jag. Bröt alltså semestern för att ordna några saker och börjar jobba en dag senare än vad som var tänkt. Känns bra faktiskt. ;)

Promenad innan lite kaffe - det låter väl bra. *ler*

Siste juli

Så har denna "sommarmånad" gått.
Lite somrigt i början, men sedan mest ruskväder tycker jag nog.

Från tisdag till torsdag var vi i Lysekil, närmare bestämt Lahälla någon mil från Lysekil.
Alla barnbarnen var samlade där och då ville ju mormor och morfar också vara där. ;)

Båttur, loppmarknad, grillning, lek, minigolf - så kan man på sätt och vis sammanfatta dessa dagar. Avslutningen på denna vistelse i kustbandet blev ett rejält oväder med regn, åska och blåst.

Nu är vi hemma igen och maken börjar jobba på måndag.
Denna fredag har jag varit hos föräldrarna och pratat bort en timma.
Fikat och nu är det dags att plocka upp symaskinen i mitt "pysselrum" för att sy gardinerna som vi ska ha på altanen som skydd mot sol och vind.

Hoppas att ni alla har möjlighet att ta vara på dagen.

Semester (?)

Flytten gick bra för dotter med familj.
Familjen ställde upp på alla sätt.
Imorgon ska vi dit en liten stund - då fyller Fred 1 år.

Troligen åker vi sedan vidare mot Varberg och lånar yngsta dotterns lägenhet någon natt. Hon är i Norge nämligen.
På lördag är det kalas för 1-åringen så då måste vi vara hemma igen. Jag ska dessutom baka en tårta tills dess.

Idag har vi fått in alla veden i vedskjulet. Skönt.
För övrigt har jag varit tröööött!

Hoppas att solen tittar fram lite oftare, och att det blir varmare igen.
Njut av vår ljusa, gröna och fina sommar.

Nu åker vi .....

....... till Göteborg och Universeum!

I eftermiddag kommer yngsta dottern hit en stund.
Kanske även den lilla familjen N dyker upp efter att deras hus blivit deras. :)

Mer om dessa intensiva och roliga dagar kommer under helgen.

Var ska man börja?!!

Gör ett nytt försök nu, 19.28, att skriva lite om våra dagar med barnen A.
Jag skrev en del igår kväll men på något sätt blev över hälften raderat - då gav jag upp.

Underbara dagar är det med underbara barn.
Intensiva dagar med intensiva barn.
Sa jag något annat skulle det inte vara sant. *ler*

(Blev avbruten av maken som undrade en sak)

Söndagskvällen har jag redan skrivit något om.
Måndagen tillbringades, liksom alla andra dagar, till allra delen utomhus. Altanen är härlig att ha. Där ute äter vi frukost, middag och kvällsmat. Fikar och äter mellanmål. Lillstumpan sover sin middagsslummer där - oavsett om det regnar eller inte.
Tillbaks till måndagens sysselsättningar.
Medan jag och den lilla åkte till affären passade morfar och pojkarna på att hämta ned den gamla lådbilen från vinden. Snart var den åkbar och alla tre barnen gillar den.
Efter fikat, wienerbröd och bullar eftersom det var bröllopsdag, gick vi bort till lekplatsen. På vägen hem somnade lilltjejen i sulkyn.
Till middag blev det kycklinggryta, potatis och lite grönsaker. Till efterrätt glass med chokladsås.
Äldsta dottern dök upp och åt tillsammans med oss.
Precis när vi skulle äta kom ett blomsterbud med en vacker bukett, en liten chokladask med god choklad och ett kort. Detta var från våra döttrar med familjer. :)


Så var snart denna dag till ända.

Tisdagsmorgonen åt vi också frukost ute som vanligt.
medan morfar följde med barnen till lekplatsen åkte jag fram och köpte bullar eftersom min syster och systerdöttrar var på väg hit.
När de sedan åkt igen, till våra föräldrar, skulle jag och den minsta gå iväg för att posta brev. Regnet hindrade oss. Istället läste vi en bok och hon somnade i en av våra stolar på altanen. Där sov hon dryga timman.

Middag och därefter en tur till Sätila och bad i Lygnern.
När vi kommer dit ser vi en pojke, ca 8 månader, sitta ensam i en folkvagnsbuss. Solen låg på rutan.
Jag fick ingen ro när jag visste detta utan höll koll mot bilen även då vi gick ut på den långa bryggan.
När vi gick till vår bil för att lägga in barnens flytvästar och hämta badkläder och fikakorg kom en kvinna och tittade in i bussen. jag undrade om det möjligen var hennes barn. Jo då, det var det. Men hon skulle bara se om han sov!!! Jag sa åt henne att det var bäst att öppna dörrarna till bilen för det blev för varmt. Vet ni vad hon gjorde!?
La handen utanpå fönsterrutan och sa att den inte kändes varm!
Nåväl, hon hämtade bilnycklarna och jag kunde koppla av och bada i de höga vågorna. vattnet var varmt och skönt.
I förra veckan fick maken och en arbetskamrat slå sönder ett fönster till en bil där det satt ett barn. Kanske 1½ år gissade han på. Mamman skulle "bara" in på vårdcentralen och den lilla hade troligen fått nycklarna att leka med under tiden. (Dessa låg nämligen i baksätet jämte dottern) Den lilla hade tryckt på knappen och låst bilen. Farligt, farligt att låta barnen ha bilnycklarna!
Det blev att ta till en slägga för att få sönder fönstret. Millioner glasbitar blev resultatet, men den lilla kom ut från bilen med svettdroppar över hela ansiktet.
Detta apropå varma bilar.

Idag har vi varit uppe i skogen där det finns ett vindskydd för friluftsdagiset. När våra barn var små, och när jag hade dagbarn, var vi ofta där uppe. Då fanns inget vindskydd men stora stenar som är roliga att klättra på. Vi plockade blåbär och morfar fick gå hem och fixa fika som vi intog vid vindskyddet. Det blev regnskydd för oss eftersom det kom en skur medan vi var där.
För övrigt har barnen cyklat och lekt här hemma.

Vi har roliga dagar må ni tro.
Många leenden och goda skratt blir det.
Jag sa idag till yngste pojken att det "tråkiga" med att ha dem här så många dagar är att man kommer att sakna dem mycket mer när vi inte träffas så mycket.

Klockan har hunnit bli 20.05 innan detta blev klart. Alltså en del avbrott under tiden. :)

21.10 Uppdatering: Nu har vi ätit kvällsmat och barnen har duschat.
Allt klart för att sova. :)

Nu så - klart

Altanen kan anses klar!
Är ni nyfikna? :)
OK, kom hit och drick kaffe, eller kanske ät en bit mat.

Idag har vi fixat det sista under taket på vår altan. Någon form av gardiner ska vi se till att få upp. Som solskydd och även vindskydd.
Jag kommer säkerligen att hänga upp lite blommor och annat kul också. :)

Vi hann iväg till Tubbared också för ett snabbt dopp. Jätteskönt!

Vi har även firat våra 35 år som äkta makar. Även om dagen egentligen är den 6/7 - men då har vi ju barnbarnen här.
Imorgon ska vi hämta dem, sedan får väder, humör och fantasi bestämma vad vi hittar på under veckan.

Nu känner man att det börjar bli svalare utomhus - klart att jag sitter ute och skriver - men det är skönt. Semestern börjar på måndag. Jag har 5 veckor och maken 4. *ler*


Hoppas att alla ni som läser också har det bra.

Ingen njutning på altanen ikväll

Ikväll kunde vi inte sitta och njuta på altanen.
Vi har slipat och oljat reglar och stolpar.
Imorgon ska vi göra i ordning golvet också.
Sedan är det så gott som klart!

Blir det bara inte allt för svalt (läs kyligt) så kan vi sitta därute även om det regnar.

Imorgon jobbar jag, men fredag är jag ledig och sedan börjar semestern nästa vecka. 5 veckor har jag - helt fantastiskt alltså!
Första veckan lär väl gå snabbt, då är barnen A här hos oss.
Veckan efter är det flytt och kombinerat 1-års och inflyttningsfika.
På måndag har vi 35-årig bröllopsdag, men "firar" detta nu på lördag istället. Barnbarnen kommer ju till oss på söndag så då passar det bättre med middag utan vin tycker jag. :)

Dags att duscha och lägga sig.

Åter en fin kväll

Även denna söndagskväll är så där ljummen och skön.

Idag har vi varit på kombinerat 20-års och 88-års kalas.
En brorsdotter fyllde 20 i onsdags och vår pappa fyllde 88 igår.
God mat och annat gott undfägnades vi med.
Nästan alla från vår familj var med.
Det är alltid roligt att få ha sina kära runt sig. *ler*

Imorgon är det jobb igen.
Men den här veckan bör jag nog också försöka ladda inför nästa vecka. :) Den veckan, 28, ska vi ha våra tre äldsta barnbarn. Det ska bli roligt och spännande.
veckan därefter flyttar en annan av döttrarna med familj till eget hus. Då är det flytthjälp av olika slag som gäller.
Yngsta barnbarnet fyller 1 år samma vecka - den 15 juli.
Alltså lär det bli 1-årskalas och inflyttningsfest lördagen den 18.

Sedan har vi två veckors semester som vi inte har planerat något för ännu. (Jag har en vecka till sedan efter att maken börjat jobba)

Nu börjar knotten reta mig så jag kopplar ned och går in.
Vi hörs/ses.